Jag växte upp med en mamma, pappa & tre storesyskon, så jag har alltid varit den som blivit retad. Ibland vill jag vara yngst, men ibland vill jag verkligen inte det. Jag har ju aldrig fått prova på att ha en liten skit unge som man kan springa runt och reta hela dagarna. Mitt liv rullade på ganska bra, jag gick på dagis och hade tre bästa kompisar. Men ingen av dom skulle börja i min klass när jag var sex, så det var bara att söka sig efter nya. Jag blev bästis med en tjej som hette Lova, och vi hade verkligen jätte kul tillsammans. Men när vi började ettan skulle hon flytta, och vi hade väll kontakt och lekte i ett halv år, men sen tog det slut. Då träffade jag Ebba&Alva. Vi var hela tiden, dag ut och dag in. Visst bråkade man, men man blev liksom alltid vänner igen. Men samtidigt som jag blev bästid med dom så träffade jag en ny kompis på min dans, Felicia. Hon och jag är än idag bästavänner. Det var hennes familj jag har åkt till Thailand med båda gångerna. Och vi delar allt tillsammans. 

När jag var 8-9 år var väll den värsta tiden i mitt liv. Jag slutade äta, gick inte till skolan, kunde inte sov borta inte en hos min mormor liksom. jag har aldrig varit så smal i hela mitt liv. Jag vet inte riktigt vad som hände, men nån ting ligger i det där med skåne, när jag skulle hälsa på min kompis i skåne. Någonting gick fel på den resan sen dess så mådde jag dåligt. jag grät varje kväll för jag hade ångest för skolan, jag ville inte gå dit, dom försökte tvinga i mig mat, men det gick liksom inte. När jag var nio år kom jag också med i en film som huvudroll, eller film o film, den var åtta minuter. men jag mådde så dåligt så jag tackade nej. 

men när jag fyllde tio år så blev allt mycket lättare. Jag  vet inte men allt gick bra igen. Jag åt, va med kompisar trivdes i skolan och så. Och så träffade jag Linnea. Vi var så lika på något sätt. Vi var väldigt ofta, men jag hade ändå kontakt med mina andra bästisar ebba, alva & Felicia. Allting rullade på. Ett år senare började jag umgås med en tjej som gick i klassen under mig, philippa. Vi träffades på en läsgrupp, haha. Konstigt ställe. men vi hade kul tillsammans. Men något hände och nu har vi knappt någon kontakt längre, och det suger, för jag älskade henne. Men det var bara att gå vidare. Och samma tid skaffade jag pojkvän. Vi var väll tillsammans i nått år, men sen og det slut. Jag vet inte om jag var glad eller ledsen. Hade ändå tänkt lite på det. När jag började i femman bytte jag skola till kulturama. JAg gick väll där i två veckor, i samma klass som linnea. Men sen bytte jag tillbaka, jag orkade inte gå upp klockan sex, för att åka till skolan en timme innan man började. Så jag bytte tillbaka till lilla nytorp. 

När jag gick i sexan kom det en ny tjej till min skolan. Fanny, som vi började vara med. men jag fick liksom aldrig så bra kontakt med henne. men vi var bra kompisar, det vart jag & Alva och ebba & fanny på något sätt.

Sommaren 08 var välld en sommaren som jag fick som bäst kontakt med linnea. Vi gjorde nästan allt tillsammans. jag följde med henne på hennes båt, vi gick på läger, vi sov här, vi sov där. Och vi gjorde mycket mycket mer. När sommaren var slut började jag skaffa kontakt med Olivia, agnes, kyra, andrea. Vi vart bästavänner och fjortisar. Men för det mesta var det bara jag linnea feicia och olivia som träffades. det var vi fyra i alla lägen. Vi träffades varje helg och gick runt på kvällarna såg ut som bajskorvar i ansiktena. Alla i skolan kallade mig för fjortis, men jag vägrade erkänna det. Vi höll på hela terminen ut. Sen drog jag till thailand, var borta från alla ett tag. Men när jag kom hem hade jag typ tappat kontakten med både olivia och linnea. Jag har inte träffat någon av dom på sista tiden. Och jag hatar det.

För nån månad sen färgade jag mitt hår brunt från nästan platinablont. Jag ville bort från mitt fjortis hår, och jag måste ju säga det själv att jag passar mycket bättre i brunt, man ser ju bara ännu mer fjortis ut i den blonda, när jag egentligen är så mörkhårig som jag är idag.

Just nu är det ganska jobbigt i skolan. Det är väldigt tjafsigt mellan oss fyra som umgås där. Det har väll varit så två månader snart. jag vet inte om vi har växt ifrån varandra, men vi kanske kommer att hitta tillbaka snart igen ? Men jag har fått mycket bättre kontakt med fanny och många andra i klassen vilket är kul. 

Men jag önskar allt vore som förut, när det var vi fyra på båda ställena. Om någon fattar vad jag menar. Jag glider bara mer och mer ifrån mina danskompisar som jag kallade systrar. vad hände med det ? Jag saknar det som fan. 

Nu har ni fått höra lite om mitt liv, och jag hoppas att ni orkar att läsa det. För det vart ganska långt. Puss och kram